Den historiskt viktiga förstudien för en nationell immaterialrättsstrategi tar höjd 2025 och bekräftar samtidigt vanskötseln av Sveriges utveckling.
Den 9 april 2025 presenterade Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA Sveriges kanske viktigaste förstudie under 2000-talet avseende hur en nationell strategi måste till för att ta tillvara de kunskapsbaserade tillgångarna, stärka immaterialrättsområdet och hur detta ska främja tillväxten. Förstudien är den historiska milstolpe som det svenska innovationslandskapet, kunskapssamhället, nationell och internationell handel samt välfärdsutvecklingen på nationell, regional och kommunal nivå akut behövt i 15 år. Nu är den äntligen på plats för att överlämnas till regeringen, men skadorna är 2010-2025 är allvarliga.
Studien som har genomförts av Christina Wainikka, docent i civilrätt och policyexpert inom immaterialrätt på Svenskt Näringsliv, tillsammans med en stark referensgrupp och Malin Mohr projektledare på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, möter omvärldens framväxt där den internationella utvecklingen tagit flera stora kliv i 15 års tid medan Sveriges utveckling stått still i över ett decennium, stoppad av politiken. Förstudien som nu 2025 är på plats hade kunnat tillkomma redan vid 2010-talets start som redan då hade stöd i vägledande forskning, politiska styrdokument, omvärldens utveckling, Sveriges utveckling och EU:s program som kraftfullt visade att resultat och värdeskapande är och kommer vara högaktuellt framöver. Ändå har möjligheterna försummats i Sverige och det handlar om vanskötsel.
Att förstudien 2025 borde införts och skulle väglett Sverige redan 2010 stöds även av den omfattande utredning jag behövt göra för Scandinavian Four inför anmälan till Justitiekanslern av svenska staten. Detta efter att det innovativa företaget, know how och toppinnovativt utbud totalförstörts av myndigheter och politiken som senast 2020 skulle förändrat Sverige i grunden inom bl.a. immaterialrätt och välfärdsfrågor på samhällsnivå. Med det sagt, immaterialrätt är och har varit ett fullständigt bortglömt juridiskt område i Sverige på politisk, myndighets- och förvaltningsnivå utifrån nationell, regional och kommunal nivå där förädlingen av de kunskapsbaserade tillgångarna uteblivit fullständigt. Detta har i sin tur medfört svåra skador på marknader, hur medborgare utvecklats samt hur Sverige gått miste om innovationer på strukturell nivå för att förbättra samhällsfrågor vilket istället syns i den negativa statistik som omgärdat vårt land de sista tio åren. Sverige har i sin tur som EU-medlem direkt skadat EU:s medlemsländer när försummelsen orsakat uteblivna forskningsframsteg, innovationer och nya upptrampade stigar i över ett decennium vilket är mycket förvånande då EU ger innovations- och forskningsstöd och besitter mycket hög kompetens på området. Trots detta har departement, myndigheter och politiken valt en väsentligt sämre väg som skapat enorma skadekostnader för 100-tals miljarder 2010-2040 som syns både på marknader och välfärden när Sverige kunde varit en ledande nation sedan länge. Att förstudien 2025 nu tar plats är därför historiskt viktigt trots läget är allvarligt och Sverige har sänkts till botten.
I seminariet där förstudien presenteras får du i en trestegsraket inledningsvis möta Christina Wainikka som övergripande går igenom viktiga delar och ståndpunkter förstudien berör. Fokus ligger på svensk nationell immaterialrättslig utveckling men även EU och internationella perspektiv vävs in. Därefter tar två expertpaneler över som tillför flera viktiga perspektiv till förstudien där åtta deltagare representerar sina professioner och unika syn i frågor kring immaterialrätt. Först möter ni Anders Söderholm rektor på Kungliga Tekniska högskolan, Helena Malmqvist forskningsledare Jernkontoret, Charlotta Nordenberg chef på innovationskontor Malmö universitet och Johan Schnürer rektor Örebro universitet. Samtliga ger betydelsefulla inspel till förstudien där respektives mångåriga erfarenheter, perspektiv och professioner kring dåtid, nutid och framtid är extremt viktiga, inte minst utifrån ett helhetsperspektiv som ger en större förståelse. De har mött både framgångar och motgångar inom varierade frågor och deras syn på behov av värnande av de kunskapsbaserade tillgångarna är ett mått av verkligheten de sista 10-20 åren.
Vidare träder nästa vassa panel in som består av Erik Wetter Stockholm School of Economics Executive Education, Jonas Hagman IPsteading, Gustav Notander Navigare Ventures och Per Strömbäck Dataspelsbranschen / Swedish Games Industry som i högt tempo svarar för en annan sida av innovation samt bransch- och näringsutvecklingen. Dataspelsbranschen som är en betydelsefull och framgångsrik aktör sedan lång tid tillbaka hade aldrig kunnat etableras eller växa som den gjort om inte de kunskapsbaserade tillgångarna förädlats i immaterialrättsligt värde. Ett datorspel kan inte möta en marknad eller blir en framgångsrik produkt om inte immaterialrättsliga skydd funnits som lett till ekonomiska förtjänster. Därför omsätter den svenska datorspelsbranschen närmre 100 miljarder/år och bidrar med den största delen av intäkter inom Kreativa och Kulturella branscher som omsätter 650 miljarder/år, cirka 10 procent av Sveriges BNP, detta enligt Kreativ Sektors nyutkomna rapport. Panelen tillför mycket kloka och skarpa perspektiv kring immaterialrätt och ger fyndiga repliker där bl.a. Erik Wetter menar att ”en nationell hub är ofta en lösningen på ett underliggande problem” vilket bekräftar hur eftersatt Sveriges immaterialrättsliga utveckling på bred front är. Vill även lyfta Jonas Hagmans replik kring patentprocesser där den immaterialrättsliga okunskapen hos entreprenörer ofta är osynkroniserad i relation till produkten eller tjänstens utvecklingsfaser. Det immaterialrättsliga skyddet måste beaktas redan på idéstadiet för att försäkra sig om att motsvarande innovationer, forskning eller patent inte redan finns. Då kan det vara för sent att åtgärda bristerna med påföljden att innovationen kan vara förlorad till större globala aktörer som dammsuger fälten på kunskap för att själva göra förtjänster. Jonas Hagman tar även upp vikten av kopplingen mellan regering och myndigheter där ett interdepartementalt samarbete bör utgöra stommen för värnandet av de kunskapsbaserade tillgångarna och värdeskapandet i Sverige. Detta tog jag redan 2022 tog upp i JK-rapporten relevant för fallet Scandinavian Four då det var uppenbart hur Kulturrådet – Swedish Arts Council inte förstår värdeskapande eller hur resultat i välfärdsinnovationer kan främja hela vårt lands välfärd inom bildning, kultur och hälsa där immaterialrätten är grundbulten vid utvecklingen. Detta gäller även Region Skåne Kultur, innovationshubbar, mfl. som gång på gång drivs av andra intressen än resultat- och värdeskapande när de stöter bort immaterialrättslig specialkompetens. Det interdepartementala samarbetet för att värna de kunskapsbaserade tillgångarna behövs därför akut initieras mellan Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet, Kulturdepartementet och Regeringskansliet, Klimat- och näringslivsdepartementet. Helst ska en helt ny myndighet etableras vilket jag även föreslog 2022, då hade förstudien från IVA 2025 tillkommit redan 2023. Tid är pengar, resultat och värde likaså, men det har inte myndigheter och politiker i Sverige förstått ännu.
Avslutningsvis summerar Christina Wainikka seminariet och binder ihop trestegsraketen. Det flyger. Helikopterperspektivet Wainikka besitter är unikt i Sverige där hon ensam kunde transformerat vårt land på strukturell nivå redan från början av 2010-talet då motsvarande förslag som läggs fram i förstudien 2025 har funnits på regeringskansliet sedan dess. Även då tillsammans med politiska styrdokument, fördjupningar och omvärldsanalyser som skulle gjort Sverige till ett ledande innovations- och immaterialrättsligt land i EU och sannolikt också internationellt. Över tio års försening har därmed orsakat enorma skadekostnader och uteblivna framsteg för medborgare, forskningen, marknader, välfärden och hela vår nations utveckling när immaterialrätten inte varit ett akut högprioriterat område för Sveriges bästa trots alla prognoser borde varit tydliga. Eller som Christina exemplifierar, det finns länder som undervisar i immaterialrätt på kindergarten-nivå för att kunskaperna ska genomsyra individens hela liv för resultat- och värdeskapande, i Sverige finns immaterialrätt knappt representerat på universitet eller ens forskningsnivå trots det kunde införts på bred front för 15 år sedan.
Publikens frågor tillför även viktiga inspel. Vill lyfta Anna Jardfelt, Patent- och registreringsverkets generaldirektör som hyllar förstudien. PRV har i många år arbetat hårt för att främja Sveriges immaterialrättsutveckling utifrån sina bästa förutsättningar och får förhoppningsvis en ännu mer framträdande betydelse med den samlade profession de besitter. Även Johan Holmer, FILM&TV-PRODUCENTERNA och Kreativ Sektor, lyfter frågan om hur EU-rätten inverkar på svensk rätt och förstudiens förslag. Detta är en viktigt fråga då EU-rätten är komplex, svarar Wainikka, då innovations- och utvecklingsläget måste relateras till hur andra länders lagar och skydd ser ut, t.ex. frågor inom AI skyddas på ett annat vis i USA jämfört med EU. EU-rätten är mycket komplex men måste samverka totalt med förstudien om de kunskapsbaserade tillgångarna ska värnas och kunna växla upp maximalt i förhållande till omvärldens väntade utveckling framöver.
Slutligen utvecklar jag mina perspektiv på förstudien. Sverige har missat 15 år av sin välfärdsutveckling och förstudien 2025 kommer tyvärr i fel fas i relation till omvärldens snabbt framrusande utveckling, d.v.s. den är väsentligt försenad. År 2010 stod Sverige inför en digital epok och 2025 pratar AI-kommissionen, myndigheter och politiker om AI som det magiska verktyg som ska bli vändpunkten för vårt land. Med enkel matematik skiljer det 15 års utveckling och ingen av de nämnda står redo. Med det sagt, Sverige står nu 2025 inför grundläggande insatser för att värna de kunskapsbaserade tillgångarna med hjälp av förstudien medan omvärlden har kommit väsentligt längre i sin utveckling. Tittar vi endast på AI-frågor ligger USA minst 15 år före och är nu långt framskridna i hanteringen av AI-versioner 2,3,4 o.s.v. medan Sverige först nu nyfiket tittar på hur AI version 1 kan användas för våra marknader och samhälle. Då äger vi inte ens ett AI-verktyg i Sverige utan kommer fortsätta göda utomeuropeiska techbolag som kommer äga svensk data. Detta bekräftar hur allvarligt eftersatt Sverige är inom flera områden och vårt land är långt ifrån både ledande innovationer och förmågan att påverka immaterialrätten i rätt riktning för hela EU i den globala tillvaro som dominerar värdeskapandet.
Fokuserar vi på välfärdsfälten bildning, kultur och hälsa så har dessa påverkats mycket negativt av att de kunskapsbaserade tillgångarna, innovation och immaterialrätten inte utvecklats för resultat- och värdeskapande för att möta den moderna omvärlden. Välfärden är således även 15 år försenad jämfört med den utveckling som våra medborgare och hela Sverige förtjänat där både produkter och tjänster sedan länge borde legat i framkant, odlade av banbrytande forskning, innovationer och nya upptrampade stigar. Förstudien 2025 kommer därför i ofas med Sveriges front, d.v.s. den svaga mognad och utveckling som är ett faktum. Välfärdsfrågorna handlar även om hur digitala medier som kulturellt fenomen på global nivå dominerat Sverige i minst 15 år där vårt land påverkats över lång tid vilket har förflyttat skärningspunkter för att bygga relationer, socialt kapital, hur man når framgång med välfärdsinnovationer m.m. vilket jag snart publicerar en längre artikel om här på Linkedin och Scandinavian Four. År 2025 har mediekonvergensen nått en fullständighet för första gången i världshistorien vilket inte bara har flyttat skärningspunkter utan nu handlar det om hela kulturella cykler som är ur position för Sveriges del.
Förmågan att ta vara på de kunskapsbaserade tillgångarna handlar uteslutande om att förstå hur man ska göra det, varför, framgångsrik omvärldsbevakning samt att främja förutsättningarna för ett välsmort statligt system i led med att generera värde åt både Sverige och EU. Frågorna som omfattas av de kunskapsbaserade tillgångarna och immaterialrätt är således många och komplexa. Nyligen kom en debattartikel i Östersunds Posten, författad av Rosi Hoffer och Anders Fällström, som lyfter fram kulturens nödvändighet i samhället när de förklarar ”I andra delar av världen är detta en självklarhet. Amerikanska universitet integrerar vetenskap, kultur och idrott i utbildningen. I Sverige har vi istället ofta smalnat av fokus till enbart vetenskap och kortsiktig, instrumentell kunskap. Som påpekas i boken Det krympande civilsamhället (2024): ”Vi blir den mest utbildade men minst bildade generationen på hundra år i Norden.” Precis som oförmågan att ta vara på de kunskapsbaserade tillgångarna i Sverige varit stor under hela 2000-talet, odlas kunskaper i stuprör från barnsben till forskning som inte på något vis främjar banbrytande innovationer eller att vår nation får förmågan att bli ledande inom innovation eller välfärdsutveckling. Sveriges mognad och front på nationell, regional och kommunal nivå har varit långt ifrån att förstå, värna eller hantera de kunskapsbaserade tillgångarna under dessa tjugo år. Därför har det också varit enkelt att på nationell nivå placera frågorna i städskrubben, nytänkande är svårt.
Gällande kultur vilar vårt land på en falsk trygghet orsakad av statsstöden som inte möter omvärlden längre. Det har statsstöden inte gjort på länge. Statsstöden motverkar resultat- och värdeskapande samt framåtskridandet av utveckling i den nya transformerade och konvergerade verkligheten som råder vilket har orsakat strukturella problem och systemhotande skador för hela Sverige. Kulturen har precis som övriga Sverige drabbats av 20 års fördröjning när den odlats i stuprör. Cirkeln har slutits när demokratin nu är kraftigt påverkad av vanskötselns konsekvenser som har sin grund i att de kunskapsbaserade tillgångarna och immaterialrätt aldrig värnats.
Tack för en väldigt bra förstudie!
Johan Hjerpa, Scandinavian Four
(Länk originalinlägg Linkedin)